Kanske det nu är över?
Mina föräldrar ska skiljas. Kanske. De ha sagt flera gånger om och om igen: "Idag flyttar din pappa ut." Och vad har hänt? Inget. Idag hände det igen, samma sak som jag sett hundratals gånger. Stora bråk, skrik och gråt... Jag brukade gråta förut när mina föräldrar bråkade, men nu ignorerar jag dem. Man blir starkare för var gång heter det ju. Hoppas det här skitet tar slut idag, hate to say this men; hoppas pappa flyttar hemifrån idag. Den här gången verkar det definitivt vara över.
För er, som inte fattar hur jag kan skriva att man hoppas att ens pappa ska flytta, så kan jag förstå att ni inte fattar. Ni har säkert alla perfekta pappor som prioriterar familjen först, dvs. exemplariska pappor. Sådan är inte min, men jag älskar honom ändå. Jag är bara så trött på allt det här. I åratals har jag sett saker som ett litet barn (jag var ganska ung när allt började hända) inte ska se. Jag har väl växt upp på ett sätt som inte många andra gjort. Bland alkohol, otrohet, besvikelser... Jag har lärt mig att en dag kan allt vara underbart och en annan dag är man i helvetet. P.g.a. det här har jag väl också blivit vuxen snabbare och lärt mig ta ansvar. Jag har även svårt att lita på människor men när jag gör det så gör jag vad som helst för den personen. Sådan blir man bara efter allt det här.
Det värsta av det här är att jag inte berättat ett skit åt mina vänner om det här.
För er, som inte fattar hur jag kan skriva att man hoppas att ens pappa ska flytta, så kan jag förstå att ni inte fattar. Ni har säkert alla perfekta pappor som prioriterar familjen först, dvs. exemplariska pappor. Sådan är inte min, men jag älskar honom ändå. Jag är bara så trött på allt det här. I åratals har jag sett saker som ett litet barn (jag var ganska ung när allt började hända) inte ska se. Jag har väl växt upp på ett sätt som inte många andra gjort. Bland alkohol, otrohet, besvikelser... Jag har lärt mig att en dag kan allt vara underbart och en annan dag är man i helvetet. P.g.a. det här har jag väl också blivit vuxen snabbare och lärt mig ta ansvar. Jag har även svårt att lita på människor men när jag gör det så gör jag vad som helst för den personen. Sådan blir man bara efter allt det här.
Det värsta av det här är att jag inte berättat ett skit åt mina vänner om det här.
Kommentarer
Postat av: vendela
Det låter inte kul, jag hoppas att allting löser sig till det bästa för din del. Förstår att det inte kan vara kul för dig att få höra allt.
Postat av: Johanna
Tack :)
Trackback
