The end never ends with a dot

...Och historien fortsätter. Jag är ännu lyckligare än jag varit på år och dar. Ändå skriver jag ett inlägg (läs förra inlägget så förstår ni...) Saken är den att:

1. Familjetrubbel - igen, nu när jag äntligen trodde att det var slut.
2. Jag är galet förälskad (attraherad?) i en person som är så svår att nå. Känns igen? I know, jag är ung, kär och... ung.
3. Slutet alltid slutar med ett frågetecken.

Kryptiskt, jag vet. ;P Att uttrycka sig är svårt. Speciellt om man inte är känd, rik eller har en snyfthistoria av rang.

Har svårt för att bli förälskad. Bara lätt för att bli galet attraherad som jag tror att det handlar om nu. Utseende har aldrig spelat någon stor roll för mig. Bara hos mig själv, inte hos andra (egocentriskt jag vet...) Det som jag blir förälskad i hos en person är små handlingar som väcker något i liv hos andra och mig själv. Svårt att förklara och jag tror att någon redan har sagt detta.

Och jag hatar att bli förälskad. Samtidigt älskar jag att bli förälskad. Typ en hat-kärleksrelation. När jag är kär fungerar jag inte. Men allt känns så lätt och trevligt... Jag kan ligga vaken hela natten och bara känna mig glad utan någon ordentlig orsak.

The end always ends with a question mark? Jag slår vad om att jag återvänder. Men who cares med max 10 läsare om dagen? ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

Min blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0